Sista dagen på jobbet idag, på telemäklarna, for ever. Det blir inget komma-tillbaka den här gången. Och om jag ska vara helt ärlig så känns det otroligt skönt. Missförstå mig inte, jag tycker om dom som jobbar här jättemycket, det är deras förtjänst att jag trivts så bra. Jobbet i sig är väl inte så farligt heller egentligen, kanske, men det är inget för mig. Det krävs ett visst typ av psyke för att palla att vara telefonförsäljare, och jag har väl inte riktigt det som krävs för att vara en riktig toppsäljare. Men det gör inget, det finns annat. Däremot så är jag oerhört tacksam för att jag ändå fått den här chansen, två gånger om. Kunde inte haft ett bättre passande jobb till mina två år som jag spelat hockey här och det vet jag. Dessutom är det en erfarenhet, och erfarenheter gör en starkare.